När Stockholms nya skolpalats och offentliga byggnader planerades kring sekelskiftet 1900 grundlade staden en framsynt inköpspolitik.
Stockholms stad blev en viktig beställare av offentliga utsmyckningar och ägare till en av Sveriges största konstsamlingar.
Folkbildande grundtanke
Storskaliga offentliga uppdrag
Offentlig skulptur med nytt innehåll
Skolornas starka konstnämnd
Modernismens genombrott
Nutidskonsten
Källa
Inom den offentliga konsten har det alltid funnits en undervisande ambition, en föreställning om att god konst har ett moraliskt, pedagogiskt värde i sig. Kring sekelskiftet 1900 propagerade folkbildare som Ellen Key, Carl G Laurin och deras konstnärsvänner för god konst till skolor och arbetsplatser.
Dåtidens mest kända arkitekter och konstnärer anlitades för offentliga uppdrag. Goda exempel är utsmyckningarna i Norra Latin, Östra Real och Engelbrektsskolan av Carl Larsson, Bruno Liljefors, Prins Eugen, Axel Törneman, Georg Pauli och Nils Kreuger. Dessa etablerade konstnärer såg uppdragen som hedrande och välkomna tillfällen att få arbeta i stor skala.
Under 1910- och 20-talen rådde en klassicerande bild- och inredningsstil, som tog sin början i offentliga byggnader som konserthus, biografer och bibliotek. "Den nya tidens katedralbyggen" samlade arkitekter och konstnärer till gemensamma stilbildande insatser innan funktionalismens genombrott. Stilen spreds som ringar på vattnet till andra nya byggnader. På 1930-talet gjorde funktionalismen genombrott.
Inom offentlig skulptur hade den kungliga monumenttraditionen under 1800-talet fått ett nytt innehåll. Uppfinnare, författare och vetenskapsmän hedrades - den nya tidens hjältar. Under 1910-talet förändrades ämnen och ideologi något: arbetets hjältar gavs nu plats. Men i stort sett dominerade sedan antika myter och ideal, i stiliserad 1920-talsform.
Från och med 1950-talet började enprocentregeln tillämpas i större omfattning. Under 1960-talets första hälft bildades Stockholms konstnämnder. Särskilt skolornas konstnämnd var aktiv och kapitalstark under de expansiva rekordåren då nya skolor byggdes som aldrig förr. De kommunala konstnämnderna slogs 1993 ihop till en enda nämnd, Stockholms konstråd.
Under 1950- och 60-talen präglade modernismen inom arkitektur och konst stadsbilden med Hötorgscity, tunnelbanan och Vällingby som främsta spelplatser. Runtom i Stockholm finner man flera betydande verk från modernismens genombrottstid. Exempelvis finns en av Lennart Rodhes mest berömda utsmyckningar, "Trappans tema", i Nya Elementar i Bromma.
Nya förhållningssätt inom nutidskonsten råder idag. Ny teknik tillämpas och traditionella former för offentlig konst ifrågasätts. Mer integrerade samarbetsformer eftersträvas mellan byggare, arkitekter och konstnärer.
Källa: "Konst i stadens rum" av Bo Wingren och "Konst i skolan" av Monika Wallin, ur Genomförda projekt 1993-2003, Stockholms konstråd/Konstkansliet 2003.