Stockholms befolkningsexplosion under 1800-talets andra hälft öppnade ett stort arbetsfält för arkitekterna.
Stockholms förste verklige skolhusarkitekt
Folkskolepalatsens arkitekter
Det första riktigt stora läroverket
Privatskolor i jugendstil
Produktiv folkskolearkitekt
Känd nationalromantiker
30-talets förortsfunktionalister
Källa
Johan Fredrik Åbom (1817-1900) var den före sekelskiftet flitigaste och äldsta av våra kända skolhusarkitekter. Flera av hans skolor har rivits men några är välbevarade till det yttre. Med de senare skolorna, Katarina Västra och de två Mariaskolorna i kv. Magistern på Söder, behandlar han skolorna för första gången som institutionsbyggnader.
Axel Kumlien (1833-1913) & Hjalmar Kumlien (1837-1897), Magnus Isaeus (1841-1890), Carl Möller (1857-1933), Anders Wilhelm Bergström (1851-1934) var arkitekter till de många s.k. folkskolepalats som byggdes framför allt under 1880- och 90-talen. De kallades så på grund av sin storlek och sitt imponerande yttre. Goda exempel är Gustav Vasa (Kumlien), Kungsholmen (Isaeus), Johannes (Möller), Katarina Södra och Norra (Bergström).
Skolorna blev nu många gånger större än tidigare. Dels måste de kunna ta emot det ständigt växande antalet skolbarn i den hastigt exploaterade stenstaden och dels skulle de rymma helt nya typer av lokaler: gymnastiksalar, slöjdsalar, bad, naturkunnighetsrum mm. Helt nya krav ställdes på arkitekterna.
Ernst Haegglund (1851-1927) och Konrad Elméus (1868-1940) fortsätter palatstraditionen med Maria respektive Sofia folkskolor. Sofia kan kanske sägas vara det sista folkskolepalatset i Stockholm, uppfört 1910. Haegglund byggde även till några av de äldre skolpalatsen.
Helgo Zetterwall (1831-1907) ritade Norra Latin, det första riktigt stora läroverket i Stockholm. Interiören med de två ljusgårdarna med arkadgallerier är unik medan exteriören med sitt klassicerande formspråk och sin monumentala resning blev stilbildande för läroverksbyggandet i flera decennier framöver, även ute i landet.
Per E Jonsson Werming (1840-1920) ritade två "typiska" läroverk, Norra Real och Södra Latin, som är uppförda efter identiska ritningar. Båda dessa "kunskapens borgar" är monumentalt placerade, stora och tunga tegelbyggnader.
Georg Hagström (1865-1918) & Frithiof Ekman (1871-1941) ritade sju privatskolor, uppförda 1904-1912. Flertalet av deras skolhus är placerade på tomten precis som ett bostadshus och knyter också i fasadutformningen an till tidens bostadsbebyggelse. Formspråket har mycket av jugend i sig, framför allt märkbart i Tyska skolan (f.d. Anna Sandströms skola), men även nationalromantiska drag gör sig gällande.
Georg R Ringström (1862-1945) arbetade också med jugendstilens former och ritade Kungsholmens gymnasium 1907.
Georg A Nilsson (1871-1949) var den mest produktive av Stockholms skolhusarkitekter. Han ritade 1901-29 hela 14 skolor, varav tre efter nästan identiska ritningar, samt tre större tillbyggnader till skolor han själv byggt. Samtliga byggen är folkskolor utom ett: Fridhemsplans vuxengymnasium (f.d. Norra kommunala mellanskolan).
Nilsson ritade samtliga skolor som uppfördes i söderort 1915-39 utom Enskedefältets skola. Hans sätt att behandla fasaden och hans materialval var något nytt, men fick inte några direkta efterföljare bland skolhusarkitekter i Stockholm.
Ragnar Östberg (1866-1945) ritade f.d. Vasa högre flickskola och Östra Real, som är en unik byggnad ur flera aspekter och kom att betyda mycket för svensk byggnadskonst överhuvudtaget, bl.a. pga sin totala avsaknad av historicerande motiv och traditionell behandling av materialen. Skolan har inte fått någon direkt efterföljare. I enskilda detaljer kan man dock i flera andra skolor återfinna en påverkan från Östberg och Östra Real.
Ture Ryberg (1888-1961), David Dahl (1895-1974), Paul Hedqvist (1895-1977), Nils Ahrbom (1905-1997) & Helge Zimdahl (1903-2001) är goda representanter för funktionalismen och de flitigaste skolhusarkitekterna i Stockholm under 1930-talet.
Flera av deras skolor ligger utanför tullarna, i områden som byggdes ut under 30-talet, t.ex. Stora Essingen, Fredhäll och Norra Ängby.
För första gången fick nu arkitekten planera en skola i en miljö där man inte behövde ta hänsyn till omgivande äldre bebyggelse, gamla kvartersindelningar eller fastighetsgränser.
Källa: "Äldre skolhus i Stockholms kommun. En studie av skolhus byggda före 1940. Del 1 och 2", av Suzanne Lindhagen och Lena Simonsson, Stockholms stadsmuseum, 1981-82